onsdag 28 december 2011

Jag försvinner inte!

Men kanske ligger lågt här några dagar.
Har åter trampat ner i en känslomässig svacka idag.

Får dyka in i min trädgårds värld där jag hämtar energi och kraft och jobba bort det ledsna på insidan.
Har lagt in lite roligt ni kan le åt varje morgon.
Och ska inte gräva ner mig så djupt att jag inte kommer tillbaka.

Jag tänker njuta av mitt liv som jag i övrigt är så nöjd med.
Vägrar låta mig trampas på.

 I´l be back.




Hur startade bråket?

 I julklapp gav jag min svärmor kontraktet för en fin begravningsplats på


 en av stans finaste kyrkogårdar som jag betalat dyra pengar för.

 Året efter fick hon inget och frågade varför? Jag svarade, du har ju inte

 använt julklappen du fick förra året.

 Så startades bråket

tisdag 27 december 2011

Nästa säsong börjar med förvirrelse.

Måste ju bara berätta...hur jag tänkte innan idag.

-Ja men vad bra!!! Öste ut ytterligare en säck med gödsel/torv i köksträdgården idag.
Tittar mig längtande omkring och inser...jag har glömt....i vilken av bäddarna jag petat ner vitlök!!!
Men VARFÖR har jag inte satt dit namnpinne???
För jag tänkte att DET KAN JAG VÄL INTE GLÖMMA!!!
Hmm,får fundera lite till. Sen får jag väl gå ut och gräva försiktigt någon dag för att se vad som gömmer sig under jorden.
Bara en sådan där sak som händer mig. Jag är verkligen Blond,haha!
Aja en liten inblick vad jag grunnat på idag, åter till Bingo´t.

Får inte bli en vana.

Nä det är ingen risk. Men just i detta nu sitter jag och myser.
Med vad undrar kanske någon?
Jo online-bingo och en kopp kaffe;)
Vann nyss 60 kr,hihi bra då kan jag spela lite till.

Återställare!

Japp, nu är det allvar!
För att återställa helgens svullande tar jag en kickstart.
Nu blir det Nutrilett och frukt några dagar.
Sedan återgår jag till Viktväktarnas koncept efter Nyårs helgen.
Då ska dom sista 10 kilona bort.

måndag 26 december 2011

Vi har rört lite på oss idag.

Ut till bilen ,från bilen in i älsklingens hem. Åter ut till bilen. Från bilen in i affären.Åter ut till bilen.
Väl hemma från bilen och in till mig.
Phu...för mycket motion kan inte vara nyttigt. Bäst vi sätter oss och äter upp den sista Ris alá Maltan.
Tänk om vi magrar av fullständigt efter allt gåande till bilen idag.

Gissa vad jag köpte i affären då?
Det ska jag visa er imorn.

söndag 25 december 2011

Kan man få sittsår?

Hela dagen har gått nu....nästan...
Vi har flyttat oss från sängen in till soffan. Från soffan till köket. Och in till soffan igen.
Oki gått 300 meter och hem igen då vi hämtade Liam (Helgbarnet).
Nu åter i soffan. Chokladaskarna är tomma,Marianneasken slut.
Vågen fick ett besök,jag klev av igen och försökte förtränga att jag ens varit där.

Vi bröt julmats frossan med kyckling och grönsaker. Förbaskat gott!
Nu är jag så öm i baken så jag befarar att där är sittsår på gång.
En alldeles underbar slödag med älsklingen och barn som kommer och går.
Perfekt när dom fått leksaker som är det leks med hela dagen.
Lagom kul på Tv,n hela tiden så vi sitter nog kvar till sena natten.
Men nu....kaffedax....och....gör nog en ny balja med Ris alá Malta.
Det är sååå gott och gröt är ju nyttigt...hmmm.
Struntar i vågen imorn tror jag.

Hoppas ni gör samma som vi. Bara slöar och myser!

lördag 24 december 2011

Tomten.

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta ---
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» ---
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen ---
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; ---

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

/Viktor Rydberg







--------------------------------------------------------------------------------

En hälsning till dig.


God Jul
önskar
Livsnjutaren!


Norsk julkort från 1846 av Adolph Tidemand.

fredag 23 december 2011

Tänd ett ljus.

Nu tänder vi ljus och myser.
Ta hand om er och njut av nuet.

torsdag 22 december 2011

Inlagd Sill.







Det är vad jag pysslat med ikväll.
Nu ska jag göra Pepparkaks Cheesecake.


Tänkvärt.

HAR DU ETT HJÄRTA SÅ LÄSER DU ! Jag gick runt i en stormarknad när jag såg en kassörska ge den här lilla pojken sina pengar tillbaka, pojken kunde inte ha varit mer än 5 eller 6 år gammal. Kassören sa: "Jag är ledsen, men du har inte tillräckligt med pengar för att köpa denna docka.''Den lilla pojken vände sig till den gamla kvinnan bredvid honom,''Mormor, är du säker på att jag inte har til........................lräckligt pengar?''Hon svarade,''Du vet att du inte har tillräckligt med pengar för att köpa denna docka, min kära.''Hon bad honom att stanna där i 5 minuter medan hon gick för att se sig omkring. Hon lämnade honom. Den lille pojken höll fortfarande dockan i handen. Slutligen gick jag mot honom och jag frågade honom vem han ville ge denna docka till. "Det är dockan som min syster älskade mest och önskade sig så mycket till jul. Hon var säker på att tomten skulle ta med den till henne. Jag svarade honom att kanske jultomten skulle ge den till henne trots allt och att han inte skulle oroa sig. Men han svarade mig tyvärr. "Nej, jultomten kan inte ge den till henne där hon är nu. Jag måste ge dockan till min mamma så att hon kan ge det till min syster när hon går dit. " Hans ögon var så ledsna när han säger, "Min syster har gått för att vara med Gud. Pappa säger att mamma kommer att se Gud mycket snart också, så jag tänkte att hon kunde ta dockan med sig och ge den till min syster.'' Mitt hjärta nästan stannade. Den lille pojken tittade upp på mig och sa "Jag bad pappa att be mamma att inte gå ännu. Hon måste vänta tills jag kommer tillbaka från köpcentret. Sen visade han mig en väldigt fin bild av sig själv. Han skrattade. Han berättade då för mig "Jag vill att mamma tar min bild med sig så hon inte glömmer mig. "Jag älskar min mamma och jag önskar att hon inte behöver lämna mig, men pappa säger att hon måste gå för att vara med min lillasyster." Sedan tittade han igen på dockan med sorgsna ögon, mycket tyst. Jag sträckte mig snabbt efter min plånbok och sa till pojken. "Antag att vi kontrollerar igen, ifall du har tillräckligt med pengar för dockan!'' OK sa han," Jag hoppas jag har tillräckligt. " Jag lade till några av mina pengar till hans utan att han såg och vi började räkna dem. Det var nog för dockan och även en del extra pengar. Den lille pojken sa: "Tack Gud för att du gav mig pengar!" Sedan tittade han på mig och tillade: "Jag bad Gud igår kväll innan jag somnade att se till att jag hade tillräckligt med pengar för att köpa denna docka, så att mamma kunde ge det till min syster. Han hörde mig!'' 'Jag ville också ha tillräckligt med pengar för att köpa en vit ros till min mamma, men jag vågade inte be Gud om för mycket. Men han gav mig tillräckligt för att köpa dockan och en vit ros.'''Min mamma älskar vita rosor. " Några minuter senare återvände den gamla damen och jag stod kvar med min korg. Jag avslutade min shopping i en helt annan sinnesstämning från när jag började. Jag kunde inte få den lille pojken ut ur mitt sinne. Då kom jag ihåg en lokal tidningsartikel för två dagar sedan, som nämnt en berusad man i en lastbil som kört in i en bil med en ung kvinna och en liten flicka. Den lilla flickan dog direkt och läget för mamman var kritiskt. Familjen var tvungen att besluta om att stänga av den livsuppehållande maskinen eftersom den unga kvinnan inte skulle kunna återhämta sig från koman. Var det familjen till den lilla pojken? Två dagar efter mötet med den lilla pojken läste jag i tidningen att den unga kvinnan hade gått bort. Jag kunde inte hejda mig själv så jag köpte ett gäng av vita rosor och jag åkte till minnesplatsen för den unga kvinnan där människor kunde ta farväl innan hennes begravning. Hon var där, i kistan och höll en vacker vit ros i handen med bilden av den lilla pojken och dockan placerad över hennes bröst. Jag lämnade platsen, tårögd,med känslan av att mitt liv hade förändrats för alltid. Den kärlek som den lilla pojken hade för sin mor och hans syster är fortfarande till denna dag svårt att föreställa sig och på bråkdelen av en sekund hade en rattfyllerist tagit allt detta ifrån honom.

onsdag 21 december 2011

Jag vill ha sängen vid fönstret.

Humoristen , for oss som tørr å værra oss sjæl




En politiker besøkte et galehus og ble vist rundt av bestyreren. "Hvordan finner dere ut om folk er "gale" nok til å bli innlagt?" spurte politikeren. "Vi fyller et badekar med vann, gir dem en teskje, en kopp og ei bøtte og ber dem om å tømme karet!" "Nåh!" sa politikeren, "...de normale bruker vel bøtta fordi det går fortest?" "Nei," sa bestyrere, "de normale drar ut proppen! - Vil du ha en seng ved vinduet?"

Det finns hopp inom Svensk sjukvård.

Ja jäklar!!! Idag var det dax igen att åka med Amanda till sjukan med ny omgång halsont,feber och öronont. Hon var väl utan ont typ 2-3 dagar sedan var det dax igen. Sist om ni kommer ihåg fick vi ju mega-puckot till läkare som tyckte det var normalt att svimma och kräkas av huvudvärk och feber.
När dom sa hans namn (svensk) när jag beställde tiden idag sa jag skarpt ifrån att då tar vi en tid hos vetrinär istället.
För den snubben går jag inte ens till med katterna.
Så vi fick en annan idag.
Alltså!!! Det finns hopp!!!
En storvuxen karl, östlänning av något slag. Såg inte ut som en typisk läkare. Stor säckig stickad grön tröja över en tuffsig T-shirt. Byxor som hängde så där som dom vill. Ganska ung ,som jag typ ;)
Men Hello!!! Han lyssnade på oss. Blev absolut en runda till lab,vilket självklart visade på sänkan att det behövdes Antibiotika. Ytterligare prover togs som kommer svar på senare om det kan vara ytterligare baciller som är svårdödade.

Hipp hurra vi gick därifrån med 3 olika preparat . Så nu var la själva f..n om inte skiten ska släppa.

Helt ärligt litar jag mer på utländska läkare än våra svenska.

Tur vi åkte dit idag,annars hade vi väl fått sitta där på själva Julafton,peppar, peppar.

Så ett stort Tack till dagens hjälte-läkare Adam R på Nässjö Vårdcentral.

Nu vill jag inte lyssna mer!


Kan det verkligen stämma det dom säger på Smhi?
Inte kan väl allt detta vackra vita hinna regna bort till Julafton. Kan vi inte bara få behålla det en vecka?




Snälla.....