Ja vilken tur!!! Annars kan jag lova det hade sett skumt ut.
Nylonstrump-beklädda ben med igelkott-taggar på.
Så hade mina ben sett ut om jag inte hade rakat dom innan jag åkte imorse.
Konserten var så underbart bra. Och dom som gjorde den fulländad var
Gospelkören Karen Gibson Kingdom Choir från London.
Inte Lasse Kroner,Elisabeth Andreasson,Marie Serneholt eller Andreas Jonsson utan denna fantastiska gospelkör från London.
Deras röster gick rakt in i hjärtat. Det fanns inte ett hårstrå på kroppen som låg ner.
Känslan av upprymdhet var total när dom sjöng.
Jag ljuger inte när jag säger att de 4 (som egentligen var huvudpersonerna) deras röster var inte i närheten till så bra som dessa Gospelsångare.
Finns inget annat ord än Halleluja när man hör sådan skönsång.
Jag kommer höra deras sång inne i hjärtat ikväll när jag somnar.
Tala om att njuta av nuet. Det har jag gjort idag.
Hihi, härligt med ståpäls av musik som tar hela ens kropp i besittning. Gospel är sååå skönt.
SvaraRaderaTack för tipset om bloggen - ska fråga Pia vid tillfälle. En störtmysig blogg by the way som jag inte ramlat på tidigare.
Kram Anna Vattenkanna