torsdag 15 september 2011

Tröttare än tröttast.

Hur trött kan man egentligen vara? Finns det någon gräns?
Det känns som om jag skulle behöva sova oavbrutet i en vecka för att bli pigg igen.
Men skulle det hjälpa?
 Idag gick jag upp 5.40 och körde till hästen och tog ut henne. Därefter mockade jag och gjorde klart så det bara är att ta in ikväll. En väldigt skön syssla att vakna till när jag väl kom dit.
 Igår när jag ställde klockan för denna tidiga uppgång inbillade jag mig att jag skulle orka ta en morgonpromenad till stallet för att utföra dessa uppgifter.
Hur tänkte jag? Trodde jag verkligen på den osannolika teorin själv? Klart jag tog bilen!
Tänk vad man kan lura sig själv att tro att man är en hurtbulle när man faktiskt vet att man är död när klockan ringer på morgonen. Oavsett om det är arla morgon stund eller inte.

Jag misstänker att min trötthet bottnar i för lite frisk luft. Jag har inte hunnit vara i trädgården  på x antal dagar.
Det känns som katastrof. Men ikväll ska jag få en dos luft. Då ska älsklingen och jag med våra kids på utomhus familjekväll med scouterna. Det ska bli kul.

Och tänka sig ,det är redan Torsdag idag. Hur gick det till då? Satt ju nyss på tåget till Göteborg? Då var det Måndag förmiddag. Märkligt det där med hur tiden rusar.

Men i början av oktober har jag en underbar vecka i min kalender. Bara ett fåtal arbetspass. Och nää attan heller att det ska bli fler. För vet ni vad det står överst över hela veckoraden där nu?
Med feta bokstäver har jag skrivit SVAMPVECKA.
Min egen vecka i skogen hos alla Trattisar som bara skriker efter att få följa med hem till mig;)

Men samtidigt som jag längtar dit har jag en hel del jättetrevliga saker som ska ske först.
Så ännu får det inte bli Oktober.

Oj så mycket svammel man kan skriva ihop när man funderar över trötthet;)


Välkomna nya läsare: Eva, I Tages trädgård,Aquilejans och Nilla Jansson. Hoppas ni ska trivas;)