Vi tjejer ... Vi skrattar åt våra egna skämt innan vi berättar dom. Vi behöver ingen klocka eftersom vi har en mobil. Vi trycker på dörren fast att det står dra. Vi säger va? fast vi har förstått allt. Vi hatar när vinden förstör våra frisyrer. Vi kollar i kylskåpet 10 gånger om dagen utan att äta något. Vi kan se samma film 5 gånger. Vi måste ringa till våra mobiler för att hitta dom. Vi kan koll...............a på klockan för att sedan glömma vad den visade. Vi vänder på kudden för att sova på den kalla sidan. Vi blir överlyckliga när en snygg kille gillar ens bild eller när en snygg kille smsar en. Vi trycker på 'replay' när en bra låt är slut. Vi skyller på att vi är trötta när någon säger att man ska göra något man inte vill.
Visar inlägg med etikett Lärorikt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lärorikt. Visa alla inlägg
onsdag 11 januari 2012
måndag 12 december 2011
måndag 12 september 2011
Smart utan tänk.
onsdag 17 augusti 2011
Märkligt det där.
Mänisnaks hjnräa kan lsäa oedrn i vlkien odnrig som hlset, det edna vkitgia är att den fsötra och stsia btkosaevn stetir på rtät palts.Rsteen kan vraa hluler om bluler och du kan ädnå lsäa det uatn ngåra porlbem. Hägtfit va!
Dalai Lama
Dalai Lama svarade på frågan vad som förvånar honom mest;
MÄNNISKAN!
Hon offrar hälsan för att hon ska tjäna pengar. Sedan offrar hon pengar för att få tillbaka hälsan. Och så är hon så angelägen om sin framtid att hon inte njuter av nuet. Följden blir att hon inte lever i nuet och inte heller i framtiden. Hon lever som om hon aldrig skulle dö. Och så dör hon utan att ens någonsin ha levt
MÄNNISKAN!
Hon offrar hälsan för att hon ska tjäna pengar. Sedan offrar hon pengar för att få tillbaka hälsan. Och så är hon så angelägen om sin framtid att hon inte njuter av nuet. Följden blir att hon inte lever i nuet och inte heller i framtiden. Hon lever som om hon aldrig skulle dö. Och så dör hon utan att ens någonsin ha levt
torsdag 24 mars 2011
fredag 21 januari 2011
Faan vad skumt!!!
I år får vi fyra märkliga datum. 1/1/11, 11/1/11, 1/11/11 och 11/11/11. Något annat märkligt är...ta dom sista två siffrorna i ditt födelseår, t.ex 1958 =58 + vad du fyller i år, så ska du få se...:)
Jag 73+38= 111, älsklingen 69+42= 111, Emelie 93+18= 111,Amanda 96+15=111, Pontus 02+9= 11
Faan vad skumt!!!!
Jag 73+38= 111, älsklingen 69+42= 111, Emelie 93+18= 111,Amanda 96+15=111, Pontus 02+9= 11
Faan vad skumt!!!!
lördag 15 januari 2011
Penis-Studie.
Det tar 7 sekunder för maten att passera från munnen till magsäcken. Ett hårstrå kan hålla 3 kg. Längden på en penis är 3 gånger längden på tummen. En kvinnas hjärta slår fortare än en mans. Kvinnor blinkar 2x så mycket som män. Vi använder 300 muskler bara för att hålla balansen när vi står. Kvinnan har läst hela texten. Mannen tittar fortfarande på sin tumme. :-)
tisdag 30 november 2010
Tänk vad mycket man inte vet!
Adventsljusstake
Adventsljusstake, adventsstake, är en ljusstake med fyra levande ljus som används i adventstid. Vid första advent tänds ett av ljusen längst ut på staken. Vid andra advent tänds både det första ljuset samt det som finns bredvid det tidigare och så vidare fram till fjärde advent då alla ljusen är tända. Eftersom ljusen har brunnit olika länge har det vid fjärde advent hunnit bildas en "trappa" av ljusen.
I Sverige är många av dagens adventsljusstakar tillverkade av lackerad stålplåt och kan pyntas med renlav (ofta felaktigt kallad mossa eller vitmossa) och eventuellt småpynt, till exempel tomtar och flugsvampar. Ljusen är i Sverige vanligen vita, men även röda förekommer. Adventstidens liturgiska färg är lila, och det är vanligt på adventsljusen i många länder, bland annat Norge. I de flesta västerländska kulturerna har adventsljusstaken formen av en krans, och är alltså rund, och kallas då ofta adventskrans. Det finns också adventsljusstakar i form av julgranar med fem ljus, där det sista tänds på julafton/juldagen.
De flesta väljer att tända ljusen på söndagen, men helgens vilodag i den kristna traditionen inleds redan vid lördagens helgmålsringning klockan 18. I till exempel förskolor, skolor och på andra arbetsplatser tänds adventsljusstaken ofta redan på fredagen. Adventsljus i hemmen blev vanliga i Sverige under 1920- och 30-talen.
Adventsljusstakarna står på norra halvklotet, där december är årets mörkaste månad, även symboliskt för "ett ljus i mörkret". Många advents, Lucia- och julsånger beskriver hur ljusen tänds i adventstider.
Elektriska ljusstakar med sju ljus
Elektrisk adventsljusstakeOrdet adventsstake används även om elektriska ljusstakar med vanligtvis sju ljus i pyramidform. Den kan vara tillverkad i trä, mässing eller plast. Dessa ställs oftast fram i flera av hemmets fönster den första advent, ibland i sällskap med adventsstjärna och annat fönsterpynt. I Sverige står den kvar till Tjugondag knut (Tjugondedag jul), i övriga delar av världen till Trettondedag jul. För butikerna är det viktigt med tidig julskyltning och där kan ljusstakarna och julpyntet komma fram långt före första advent. Även i hushåll förekommer skillnader. Somliga är tidiga med ljusstaken, andra sena. Vissa bryr sig inte alls om att ställa fram den, andra låter den stå framme längre än traditionellt för att få mer ljus i hemmet under mörka vinterkvällar.
Från början kallades dessa julljusstakar för att undvika förväxlingar. Svensken Oskar Andersson tillverkade 1934 världens första elektriska adventsljusstake. Den första fabricerade elektriska adventsljusstaken lanserades 1939.
Oscar Andersson (1909-1996), den elektriska adventsljusstakens skapare
Info Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Adventsljusstake"
Adventsljusstake, adventsstake, är en ljusstake med fyra levande ljus som används i adventstid. Vid första advent tänds ett av ljusen längst ut på staken. Vid andra advent tänds både det första ljuset samt det som finns bredvid det tidigare och så vidare fram till fjärde advent då alla ljusen är tända. Eftersom ljusen har brunnit olika länge har det vid fjärde advent hunnit bildas en "trappa" av ljusen.
I Sverige är många av dagens adventsljusstakar tillverkade av lackerad stålplåt och kan pyntas med renlav (ofta felaktigt kallad mossa eller vitmossa) och eventuellt småpynt, till exempel tomtar och flugsvampar. Ljusen är i Sverige vanligen vita, men även röda förekommer. Adventstidens liturgiska färg är lila, och det är vanligt på adventsljusen i många länder, bland annat Norge. I de flesta västerländska kulturerna har adventsljusstaken formen av en krans, och är alltså rund, och kallas då ofta adventskrans. Det finns också adventsljusstakar i form av julgranar med fem ljus, där det sista tänds på julafton/juldagen.
De flesta väljer att tända ljusen på söndagen, men helgens vilodag i den kristna traditionen inleds redan vid lördagens helgmålsringning klockan 18. I till exempel förskolor, skolor och på andra arbetsplatser tänds adventsljusstaken ofta redan på fredagen. Adventsljus i hemmen blev vanliga i Sverige under 1920- och 30-talen.
Adventsljusstakarna står på norra halvklotet, där december är årets mörkaste månad, även symboliskt för "ett ljus i mörkret". Många advents, Lucia- och julsånger beskriver hur ljusen tänds i adventstider.
Elektriska ljusstakar med sju ljus
Elektrisk adventsljusstakeOrdet adventsstake används även om elektriska ljusstakar med vanligtvis sju ljus i pyramidform. Den kan vara tillverkad i trä, mässing eller plast. Dessa ställs oftast fram i flera av hemmets fönster den första advent, ibland i sällskap med adventsstjärna och annat fönsterpynt. I Sverige står den kvar till Tjugondag knut (Tjugondedag jul), i övriga delar av världen till Trettondedag jul. För butikerna är det viktigt med tidig julskyltning och där kan ljusstakarna och julpyntet komma fram långt före första advent. Även i hushåll förekommer skillnader. Somliga är tidiga med ljusstaken, andra sena. Vissa bryr sig inte alls om att ställa fram den, andra låter den stå framme längre än traditionellt för att få mer ljus i hemmet under mörka vinterkvällar.
Från början kallades dessa julljusstakar för att undvika förväxlingar. Svensken Oskar Andersson tillverkade 1934 världens första elektriska adventsljusstake. Den första fabricerade elektriska adventsljusstaken lanserades 1939.
Oscar Andersson (1909-1996), den elektriska adventsljusstakens skapare
Info Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Adventsljusstake"
onsdag 10 november 2010
Nu börjar jag nästan dregla;)
Jansson Frestelse.
Visste ni detta?
Janssons frestelse är en gratäng gjord på potatis, lök och ansjovis. Potatis och lök skalas, potatisen skärs till stavar och löken till tunna ringar. Allt varvas i en ugnsfast form och överöses med mjölk och grädde. Anrättningen gräddas i ugnen. Rätten är främst tänkt för vickning.
Enligt vissa källor har rätten tillskrivits operasångaren Per Adolf "Pelle" Janzon, (1844-1889). Han gjorde sig känd för att bjuda på en sexa med öl, snaps och ansjovisgratäng, vilket skulle ha givit upphov till namnet Janzons frestelse på denna typ av gratäng. Dock blev rättens namn inte allmänt accepterat förrän 40 år efter Janzons död.
Svenska gastronomiska akademien har i en årsbok förklarat namnet med att en östermalmsfru, Elvira Stigmark, på en bjudning lät kokerskan fru Boberg döpa ansjovisgratängen till Janssons frestelse efter en film med samma namn (filmen Janssons frestelse från 1928) där Stigmarks favoritskådespelare Edvin Adolphson hade huvudrollen.
Om man istället för ansjovis använder köttfärs kallas det Karlssons frestelse, en vegetarisk Janssons utan ansjovis kallas Hanssons frestelse. Den sistnämnda kan istället för Hanssons kallas Svenssons beroende på var i landet man befinner sig.
Min kärmor gör lådan med kassler istället för ansjovis, den är helt sagolikt god. Jag äter alltid så jag skäms när vi är där på besök,haha. Vad ska man göra när det är gott?
Jag kommer inte kunna hålla mig ända till jul med att göra Jansson. Det blir nog lite tjuvstart någon kväll snart. Det är ju så gott!
Visste ni detta?
Janssons frestelse är en gratäng gjord på potatis, lök och ansjovis. Potatis och lök skalas, potatisen skärs till stavar och löken till tunna ringar. Allt varvas i en ugnsfast form och överöses med mjölk och grädde. Anrättningen gräddas i ugnen. Rätten är främst tänkt för vickning.
Enligt vissa källor har rätten tillskrivits operasångaren Per Adolf "Pelle" Janzon, (1844-1889). Han gjorde sig känd för att bjuda på en sexa med öl, snaps och ansjovisgratäng, vilket skulle ha givit upphov till namnet Janzons frestelse på denna typ av gratäng. Dock blev rättens namn inte allmänt accepterat förrän 40 år efter Janzons död.
Svenska gastronomiska akademien har i en årsbok förklarat namnet med att en östermalmsfru, Elvira Stigmark, på en bjudning lät kokerskan fru Boberg döpa ansjovisgratängen till Janssons frestelse efter en film med samma namn (filmen Janssons frestelse från 1928) där Stigmarks favoritskådespelare Edvin Adolphson hade huvudrollen.
Om man istället för ansjovis använder köttfärs kallas det Karlssons frestelse, en vegetarisk Janssons utan ansjovis kallas Hanssons frestelse. Den sistnämnda kan istället för Hanssons kallas Svenssons beroende på var i landet man befinner sig.
Min kärmor gör lådan med kassler istället för ansjovis, den är helt sagolikt god. Jag äter alltid så jag skäms när vi är där på besök,haha. Vad ska man göra när det är gott?
Jag kommer inte kunna hålla mig ända till jul med att göra Jansson. Det blir nog lite tjuvstart någon kväll snart. Det är ju så gott!
tisdag 9 november 2010
Visste du detta om Lussekatter?
Lussekatt, lussebulle, lussekuse, saffranskuse eller julkuse är ett bakverk av vetebröd som är starkt förknippad med Luciahelgen. Lussekatter är en form av vetebullar med en starkt gul färg som kommer av saffran.
Historik
Begreppet Lussekatt hade från början inget att göra med Lucia, utan ska etymologiskt härledas till Lucifer, alltså djävulen. Det var i Tyskland på 1600-talet som seden med lussekatt kom till. Djävulen, i kattens skepnad, gav barn stryk, medan Jesus i form av ett barn delade ut bullar till snälla barn. För att hålla den ljusskygge djävulen borta färgades lussebullarna med den gula saffranskryddan. De ljusa bullarna ansågs skrämma bort Lusse, alltså Lucifer. Lussekatter har även kallats dövels- och dyvelkatter (djävulskatter).
I slutet av 1600-talet kom lussekatten till Sverige och mälardalslandskapen där de mer välbärgade bakade och åt dem. Först på 1800-talet, när man i Sverige började fira Lucia, spreds lussekatten över hela landet och fick den folkliga koppling den numera har.
Utformning och variation.
Lussekatterna kan bakas ut till en mängd olika former. Den vanligaste formen, den så kallade julgalten eller enkel kuse, är formad som ett 'S' där ändarna rullats ihop var för sig och vanligen ett russin placerats i mitten på vardera ihoprullning. Det är också vanligt att arrangera två sådana 'S', antingen korslagt eller bredvid varandra. Denna typen av lussekatt brukar kallas gullvagn, julvagn eller julkors. Ett lindebarn är en bulle formad genom att en utrullad sträng deg vikts och ändarna virats om varandra till en liggande spiral. Det förekommer även större varianter, såsom prästens hår och såkaka. De vanligaste formerna har sitt ursprung i de forntida mönster som var vanliga på till exempel smycken och bilder i norra Europa och som kan spåras ända tillbaka till bronsåldern.
Lussekatter garneras typiskt med russin. Som garnering på saffransbröd förekommer även pärlsocker och mandel.
Vill ni läsa lite historia om Pepparkakan hittar ni det här hos Vita rosor och Förgätmigej.
Historik
Begreppet Lussekatt hade från början inget att göra med Lucia, utan ska etymologiskt härledas till Lucifer, alltså djävulen. Det var i Tyskland på 1600-talet som seden med lussekatt kom till. Djävulen, i kattens skepnad, gav barn stryk, medan Jesus i form av ett barn delade ut bullar till snälla barn. För att hålla den ljusskygge djävulen borta färgades lussebullarna med den gula saffranskryddan. De ljusa bullarna ansågs skrämma bort Lusse, alltså Lucifer. Lussekatter har även kallats dövels- och dyvelkatter (djävulskatter).I slutet av 1600-talet kom lussekatten till Sverige och mälardalslandskapen där de mer välbärgade bakade och åt dem. Först på 1800-talet, när man i Sverige började fira Lucia, spreds lussekatten över hela landet och fick den folkliga koppling den numera har.
Utformning och variation.
Lussekatterna kan bakas ut till en mängd olika former. Den vanligaste formen, den så kallade julgalten eller enkel kuse, är formad som ett 'S' där ändarna rullats ihop var för sig och vanligen ett russin placerats i mitten på vardera ihoprullning. Det är också vanligt att arrangera två sådana 'S', antingen korslagt eller bredvid varandra. Denna typen av lussekatt brukar kallas gullvagn, julvagn eller julkors. Ett lindebarn är en bulle formad genom att en utrullad sträng deg vikts och ändarna virats om varandra till en liggande spiral. Det förekommer även större varianter, såsom prästens hår och såkaka. De vanligaste formerna har sitt ursprung i de forntida mönster som var vanliga på till exempel smycken och bilder i norra Europa och som kan spåras ända tillbaka till bronsåldern.
Lussekatter garneras typiskt med russin. Som garnering på saffransbröd förekommer även pärlsocker och mandel.
Vill ni läsa lite historia om Pepparkakan hittar ni det här hos Vita rosor och Förgätmigej.
fredag 5 november 2010
Tänk vad mycket man inte vet!
Glögg är en dryck, baserad på vin (vanligtvis rött), där man tillsatt kryddor och serveras varmt. Ordet glögg kommer av det äldre ordet glödg, bildat av verbet glödga ’värma upp’. I andra språk förekommer drycken under namn som vin chaud, glühwein och mulled wine.
Glödgat vin
Att dricka varmt kryddat vin har sina anor långt bakåt i tiden. Redan under antiken tillsatte greker och romare kryddor i vin, av hälsoskäl eller som smakförbättrare. Gustav Vasa höll sig med en egen blandare av claret, bestående av rhenskt vin, socker, honung och kryddat som kanel, ingefära, kardemumma och nejlikor m.m.
År 1609 dök uttrycket ”glödgat vin” upp för första gången. Namnet syftar på tillverkningsmetoden, där en sockertopp dränktes in i cognac och antändes, varpå smältande socker rann ner i brygden och gav sötma åt glöggen.
I Sverige växte glöggens popularitet under 1800-talets slut och de privata vinhandelsfirmorna började tillverka färdigblandad glögg. Det fanns både vinglögg och en starkare variant som kallades cognacsglögg eller julglögg. Man började förknippa glöggen med julfirandet och dekorerade etiketterna med tomtenissar som kokade eller smakade på den rykande drycken.
Snart är det dax för årets första Glögg-flaska i det Annebergska hemmet. Det står en underbart vacker flaska på bänken i köket och väntar. På ettiketten står i blågula underbara bokstäver HV 71.
Den flaskan ska sedan sparas som pynt;)
Glödgat vin
Att dricka varmt kryddat vin har sina anor långt bakåt i tiden. Redan under antiken tillsatte greker och romare kryddor i vin, av hälsoskäl eller som smakförbättrare. Gustav Vasa höll sig med en egen blandare av claret, bestående av rhenskt vin, socker, honung och kryddat som kanel, ingefära, kardemumma och nejlikor m.m.
År 1609 dök uttrycket ”glödgat vin” upp för första gången. Namnet syftar på tillverkningsmetoden, där en sockertopp dränktes in i cognac och antändes, varpå smältande socker rann ner i brygden och gav sötma åt glöggen.
I Sverige växte glöggens popularitet under 1800-talets slut och de privata vinhandelsfirmorna började tillverka färdigblandad glögg. Det fanns både vinglögg och en starkare variant som kallades cognacsglögg eller julglögg. Man började förknippa glöggen med julfirandet och dekorerade etiketterna med tomtenissar som kokade eller smakade på den rykande drycken.
Snart är det dax för årets första Glögg-flaska i det Annebergska hemmet. Det står en underbart vacker flaska på bänken i köket och väntar. På ettiketten står i blågula underbara bokstäver HV 71.
Den flaskan ska sedan sparas som pynt;)
onsdag 27 oktober 2010
Visste ni?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



